Andersson, Anders

Bonde.
Född 1688 i Lågarö, Rådmansö (AB). [1]
Begravd 1761-07-12 i Siarö, Roslags-Kulla (AB). [2]

Bonde.
Född 1688 i Lågarö, Rådmansö (AB). [1]
Levde Verkade i unga år på Håtö, Furusund och Svartnö till 1717 i Furusund, Blidö. [3]
Inflyttad 1717 till Humlö, Länna (AB). [3]
Inflyttad 1747 till Siarö, Roslags-Kulla (AB). [3]
Begravd 1761-07-12 i Siarö, Roslags-Kulla (AB). [2]
Ur dödboken; Begrofs under norra läktaren på qwinfolkssidan Anders Andersson ifrå Siarö, född 1688 i Lågarö by på Rådmansö, hwarest hans fader warit skattebonde, tjent i yngre åren på Håtö, Furusund och Swartnö, gift i Eknö med änkan Karin Andersdotter, bodh där 19 år, 11 år haft Humlö hemman på arrende, flyttade därifrån år 1747 hit till församlingen och Djurö hemman, 2 mantal, det han år 1745 ifrå Mählby sätesgård köpte til skatte, blef änkling 1756, sammanlefwat 39 år, haft 3 söner, af hwilka den yngste Nils Andersson lefr, som är ende arwingen: Warit en achtsam och flitig arbetare och i sit stånd hederwärd man: War siuklig i 2ne år och aldeles sängliggande. Köpesumman uppgick till 4600 daler och han skulle betala årligen 200 daler kopparmynt och en tunna saltströmming till Mählby säteri. Han tillträdde gården i Siarö år 1747. Samma år besiktigades hemmanet utförligt. Gården bestod av en sätestuga, gäststuga, visthusbod, sädes- och mjölbod, redskapshus, ladugård, en nästan oduglig källare och en gammal bodstuga. Sätestugan hade tre fönsterlufter, väggfasta sängar och bänkar och ett bord, spis och bakugn. Det fanns en liten kammare med egen kakelugn. Taket bestod av bräder som var helt genomruttna och redskapshuset saknade såväl portar som dörrar så det tog säkert två år att få hemmanet i gott skick. I ladugården fanns en fiskbod och badstuga. Det första Anders Andersson gjorde att skriva till tingsrätten och begära fridlysning av fiskevattnen och skog. Tingsrättens beslut om fridlysning, mot vite om tio daler silvermynt som bröt mot stadgan, kungjordes i Ljusterö kyrka under flera år så att bönderna blev påminda. Anders Andersson gav år 1750 till kyrkan två ljusplåtar av försilvrad mässing med driven ornamentik som än idag kan ses i Roslags-Kullas kyrka. Av testamentet framgår att Nils Andersson skulle få besitta hemmanet i Siarö, men vid hans död skulle Karin Andersdotters två söner få besitta hemmanet. Den yngre brodern skulle emellertid taga lösen av den äldre. Källa: Carl Åkerblom, Ljusterö - om bygd och folk från stenålder till nutid.